Okej:

Jag blev hemskjutsad från Skutberget på natten efter jobbet, var väl hemma runt halv ett-ett. Rasmus (som inte orkade med lantlivet den här gången) var hemma och hade kattansvar. Strax innan tolv hade han kikat till henne senast, pratat lite, klappat lite. Allt var lugnt, hon var lugn. Ingen action.
Skyndade mig dit det första jag gjorde och hittade henne i bolådan. Två små bebisar, en ljusgrå och en mörkgrå, renslickade, perfekta.

Det var ju bara det att de inte levde.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0